Carola: -Polisen var jättesnälla.

Carola Häggkvist kör i 160 på 70- och 90-vägar i lånad bil för att hinna till konsert i Sunne.
Hon stoppas av polisen som "förstår hennes ärende" och låter henne köra vidare.

Jag funderar på vem som är den största idioten i hela den här storyn:
Är det Carola, som riskerar både sitt eget och andras liv genom att köra som en vettvilling (har inte Carola barn?!) och sen på scen kommentera det med "jag tänkte på musiken, på er i publiken och kärleken till livet" och "polisen var jättesnälla?

Eller är det den "jättesnälla" polisen som släpper igenom stjärnan där vi andra dödliga hade blivit av med körkortet på plats och sen åtalade för grov vårdslöshet i trafik?

Att Carola är totalt bombad i huvudet och allmänt hjärntvättad av sekteristiska tankegångar har man ju fattat för längesen, men att polisen på det här sättet riskerar att förlora den lilla trovärdighet man ändå har är tamejfan helt skandalöst.
Vinnare på poäng får alltså bli polisen i det här fallet.
Grattis så inihelvete.


Semester

Som svensk får man per definition inte klaga på sommarvärmen.
Man skall njuta, sola och käka glass vid strandkanten.
Så...härmed skall jag be att få klaga.
Det är för j-vla varmt!!!
Jag trivs som bäst just nu bakom neddragna gardiner inne i lägenheten.
Sån är jag.

Vi var i Malmö tisdag till onsdag.
Comfort Hotel fick äran att hysa oss för en natt, men vad namnet Comfort kommer ifrån begriper jag inte.
Ingen fläkt på rummet, ingen AC och rummet var så litet, litet, litet...
Med nöd fick vi plats med resesängen till Elias medans barnvagnen fick stå i bagageförrådet vid receptionen.
Nåja....vi hade två finfina dagar i vilket fall.
Barna var nästan löjligt snälla i värmen, och en eftermiddag på Aq-Va-Kul äverntyrsbad var en perfekt avrundning på resan.

En kul incident hände i tisdags kväll.
Vi promenerade i Slottsparken och hittade en fin lekplats åt barna.
De gick runt och lekte i rutschkanan och hittade en liten tjej att leka med.
Elias flirtade hej vilt med henne och hennes pappa var en trevlig kille som pratade en hel del med oss.
Det tog mej ca fem minuter innan jag förstod att pappan ifråga var nuvarande MFF-spelaren och fd fotbollsproffset Yksel Osmanovski.
Med tanke på Elias T-shirt som sa "Jag älskar fotboll" så var det hela rätt lustigt.

Elias har förresten äntligen släppt taget och börjat traska på som bara den.
Det känns riktigt skönt.
Man blev ju änna lite orolig att han aldrig skulle börja gå, men nu får man nog plocka fram strypkoppel och löplina om man skall ha koll på bägge busfröna.

Till helgen blir det Lundell i Halmstad i goda vänner sällskap.
Hade det inte varit för dem hade jag inte sett gubben i sommar.
Så jädra kul är det inte att höra samma låtar för femtielfte sommaren i rad...