DennisC

Julens mest spelade CD i bilstereon är helt överraskande Per Gessles soloalbum Mazarin.
Jag återupptäcker detta glimrande sommarpopalbum mitt i säsongens första rejäla snöstorm och konstaterar att På promenad genom stan är den ljuvligaste sommardänga Gyllene Tider aldrig gjorde.

Lättsmält sommarpop är grymt underskattat i alla väder.
I love it!!

Devisen Det blir aldrig som man tänkt sej har sällan stämt bättre än på julen 2005 för familjen Carlsson.
Det började redan tre dagar innan dopparedan då frugan åkte på en rejäl bihålsinflammation som legat och lurat ett tag.
Pencillin, nässpray, knakade bihålor och fyra dagar senare så var det bättre.
Under tiden fick dock lilla tjejen en förkylning med rinnande näsa som sen gick över i vad vi antar har varit en ny tand.
På julaftons morgon, precis då vi hämtat barnas julstrumpor med paket i, fick lilla tjejen upp slem och spydde ordentligt fyra gånger.
Sen somnade hon i soffan vid halv nio på morgonen, vilket aldrig hänt tidigare.

Lillkillen och pappa mådde dock bra fram tills annandag jul, då förkylningen tog ett fast grepp även om oss.
Skrällhosta hos lillkillen och feberfrossa hos pappa och natten mellan tisdag och onsdag var allt annat än kul med en lessen liten tjej som hade ont i tänderna och en hostande lillkille som också fick diarré, troligen/förhoppningsvis av allt slem.

För första gången insåg jag i år att den julfrid man alltid upplevde som barn var en illusion skapad av välvilliga föräldrar.
Först nu fattar jag vilket enormt arbete våra föräldrar alltid gjorde så vi kusiner kunde titta på Kalle Anka och Karl-Bertil, och sen ge oss alla dessa julklappar samtidigt som de fick vara på vakt när vi lekte och stojade.
För att inte tala om all mat som skulle göras, plockas fram, ätas, dukas av och diskas bort.
Här är såklart den kvinnliga delen svårt överrepresenterad.
Av nån anledning var det alltid farsan och min farbror som satt och sov i varsin ände av soffan under Kalle Anka, och aldrig morsan eller faster.

Jag har nog inte sagt det förr men jag är full av vördnad och tacksamhet för de julaftnar vi fick som barn.
Jag kan bara hoppas att jag mitt i allt stoj kan få mina barn att känna samma förväntan och frid inför julen som vi fick känna.

Det har varit en lärorik jul mitt i allt hostande och snorande och jagande efter sömn.

Må väl allihop och ta hand om varann inför det stundande nyåret.

Alltså, here´s the deal:
Göteborgaren i allmänhet är en trevlig och go gôbbe, men sätt honom bakom en ratt och en förbränninsgmotor och göteborgaren genomgår en personlighetsförändring i Dr Jekyll och Mr Hyde-klass.
Fan flyger i honom!

En göteborgare i trafiken är arrogant, oförstående, saknar humor, är störst-bäst-och-vackrast, snabbast, har mest bråttom och är allmänt dum i huvudet.
En göteborgare i trafiken är helt enkelt helt jävla livsfarlig.

Filbytet i Tingstadsmotet varje morgon är ett chickenrace i Hollywood-klass.
Jag ser Steve McQueen blåsa förbi i ytterfilen i 90 knyck för att sen pressa sej före en tradare.
På insidan kommer Keanu Reeves farande i en buss som skall fram, men denna buss är förbanne mej inte kapad och bombhotad, ty den är en minut sen från Hindås.
Bakom mej ser jag Burt Reynolds i en svart Trans Am sick-sacka sej fram mellan filerna.
Jag blinkar höger, ser mej om över axeln, bilen bakom mej blinkar vänster för filbyte, alltså klar sikt och klart för filbyte.
VROOOOOM, där hittade visst Bruce Willis en lucka till höger om den bakomvarande bilen och hann före mej med en hårsmån.

Men det är inga filmstjärnor i bilarna, utan helt vanliga Svenssons som tappat allt vett och sans.

Jag kräver en gräddfil för alla icke infödda göteborgare.
Sen kan Kal och Ada leka Hollywood för sej själva.

Vid närmare eftertanke är det fortfarande viktigare att göra tio på foten än att sälja batteridrivna skruvdragare....

Han var en vän man träffade var fjortonde dag från 1980 till 1986 ca.

Han dök alltid upp i tid och det var alltid en fröjd att läsa om både honom och alla hans kompisar.

Super-Macs kanon.
Bröderna Steve och Terry Marks spelarkarriärer mot engelska landslaget.
Jorma-och-Edward i Åshöjden.
Roy of the Rovers, vilken klassiker!!
Gordon Stewart som tog alla skott som målvakt i Tynefield.
Bullen, som var en föregångare till Tomas Brolin.
Barry King som körde Roadracing och vars brorsa var förlamad.

Nu är allt detta borta, och kvar finns bara minnen från en tid då det var viktigare att göra tio på foten än att sälja batteridrivna skruvdragare.

Buster, vila i frid.

Hur många av er såg igår Annika Hagströms andra del i sin serie Överleva kring Tsunamikatastrofen?
Det var ett ohyggligt starkt program där Viggos mamma Anette klum Rube på ett otroligt strongt och sakligt sätt berättade om sin och sin makes oerhörda förlust av lille Viggo.

Viggo var ett och ett halvt år då han försvann i flodvågorna och var, precis som vår lilla tjej, ett provrörsbarn.
Då vi själva gått igenom den oerhörda påfrestning det innebär med provrörsbefruktning berörde detta program oss på ett väldigt personligt plan.
Det är så ofattbart orättvist att något sånt här kan hända.
Det gick inte hålla tårarna borta då man i lille Viggos rum såg leksaker som även finns här hemma.
Den där teletubbien, eller det där gosedjuret.
Det kunde lika gärna varit Emmies rum.
Det kunde lika gärna varit Emmie, fast ändå inte.

Man får perspektiv, och man blir så innerligt tacksam över allt man annars tar för givet.

Ett stort tack och en jättekram till Anette klum Rube som orkade ställa upp på denna intervju.
Jag kommer aldrig glömma sorgen i dina ögon, men heller aldrig glömma att det någonstans ändå alltid finns hopp.

Jag såg på TV igår att årets julklapp hos den gigantiska elfirman är en....platt-TV.

Well, jag måste leva i en annan värld, för bland det sista jag tänker mej att köpa som julklapp är en platt-TV.
Hur har folk råd?
Hur resonerar man?
Går man in på den gigantiska elfirman och tänker Kolla!! Precis en sån där platt-tv för tietusen är det ju morfar önskar!! ??
Tar men den sen under armen och går ut, eller betalas allt sånt här på avbetalning?
Jag fattar det inte.

Eller är det kanske så att familjen går in på den gigantiska elfirman varpå pappan i huset med salig blick förklarar att I år mina kära barn så får ni bara EN julklapp och den skall ni dela med edra syskon och mamma och pappa. Titta vilken fin platt-TV!!
Sen hänger han upp den i mammas och pappas sovrum och gud nåde den unge som vågar vidröra denna älskling.

Men vad gör man inte för att få se Karl-Bertil Jonsson i högupplöst widescreen dela ut julklappar till de fattiga människorna på samhällets soptipp.

Kom hit så får du lukta på fjärrkontrollen, pojke.

Skatteverket är klar med sin revision och enligt Aftonbladet krävs nu föreningen på 11,8 miljoner kronor.
Detta efter att klubben värvat stort från GIF Sundsvall och nye sportchefen Håkan Mild förklarat truppen färdig och "vi har nu en trupp för SM-guld".

Enligt AB är det Janne plånboks "gåva" till Peter Ijeh som är att betrakta som lön, och Stefan Selakovic "sign-on bonus" betalades ut då Skatteverket anser att Selakovic var skattemässigt bosatt i Sverige.
Utöver detta har Skatteverket inga andra anmärkningar.

Ordförande Halse låter meddela att man kommer överklaga, och det faktum att man inte hade andra anmärkningar utöver fallen Ijeh och Selakovic kommenterar Halse så här:
– Det är skönt att vi nu fått svart på vitt att vi inte ägnar oss åt skattefiffel i föreningen.

Öhhh....nähe?

Så var den helgen till ända.
Äntligen lite kyla och klart väder.
Kanonskönt promenadväder och man blir ju rejält mycket piggare av solen än när det blåser snålt och är tre plusgrader och gråare än Bosse Ringholm.

Igår var vi på julmarknad i Haga.
Vi fikade på Café Kringlan med barna och det är ju som en halv kommandoräd att få ur dem ur vagnen, in på Caféet, av med kläderna, lillkillen i barnstolen och gå och köpa fika.
Men det funkar och det är skitmysigt.

Lustigt är det också att många pratar med barna, och oss, när man är ute.
Det är fler än en som trott att de är tvillingar då de sitter i vagnen, och det är klart, om nåt år eller så är väl lillkillen lika stor som lilla tjejen.
Han är för frän.
Nu har han börjat "prata" redigt också.
Han rynkar näsan, lyfter armarna och "na-na-na-na-naaaa".
Svarar man likadant så flinar han och börjar gurgla av skratt.

Lilla tjejen har blivit en hejare på att lägga pussel.
Försöker man finta henne med att ge henne pusslet upp-och-ner tittar hon lite på det, men sen hamnar bitarna på rätt plats iallafall och "sååååå", följt av en applåd och stort leende.
Man blir helt varm inombords.

Nu är det jul igen och måtte stressen utebli, glädjen bli stor och lugnet infinna sej.
Det finns hopp.
Som alltid.

Alla julklappar är köpta, läget är under kontroll därhemma, granen skall upp nästa vecka, maten står på bordet och jag har ingen hjärtklappning alls i år.

Konstig känsla.

Operation Törnrosa har inletts.

Måltavla:



Målet med op:
Att få måltavla att sova hela nätterna.

Lägesrapport natt 1:
Målet för operationen vaknar tre gånger mellan 00.00 och 03.00
Klockan 03.00 ca förflyttas måltavlan till bred dubbelsäng invid moder.
Fader gör en strategisk kringmanöver och lägger sej i soffa i vardagsrum.
Klockan 03.30 vägrar måltavlan fortfarande att sova.
Klockan 04.00 ca är måltavlan oerhört förbannad över utebliven välling.
04.30 ca, måltavlan tystnar varpå sömn åter infinner sej ca 05.00.
05.30, faders klocka ringer efter en dryg trekvarts sömn, moder ännu sömnlös.

Op fortgår kommande nätter tills målet med operationen anses tillfredsställande uppnått.
Over and out.

Det var sej likt.
En ny tjusig sekretär, lite nya tavlor upp, andra ner.
Det kändes lite stelt, ungefär som att vi kände lite på varann.
Det var tre och ett halvt år sen sist.
Då var vi nygifta och bodde i Habo.
Nu var vi där med två ljuvliga barnbarn som rörde allt man inte fick röra, och vi lever i mångt och mycket ett helt annat liv men ändå inte.

Nere på stan var det lika mysigt som vanligt, trots vinter och kyla.
På sommaren är där fantastiskt, och det kommer bli en ynnest att kunna åka dit igen.
Vågorna nere i viken rullade mäktigt, och en och annan vindsurfare försökte precis som då bemästra naturens krafter.

Jag trodde inte det skulle bli så.
I min enfald lekte jag till och med förmyndare för att jag trodde det var det bästa att det just inte skulle bli så.
I den situationen, just då, kändes det rätt men det blev till slut så fel.
Vem är jag att förmynda över en annan vuxen människas beslut?
Man varken kan eller får förmynda, eller fördöma.

Nu valde hon sin egen väg att gå, och för detta är jag så otroligt stolt och glad.
Det var hennes val och ingen annans, och jag stöder hennes beslut till 100%.
Det känns som ytterligare en pusselbit lagts på sin rätta plats.

Det blir med all säkerhet bra det här.
Trots mitt tidigare förmynderi.

Man lär så länge man lever.
En gammal klyscha som håller än.

Sådär.
Då var det bokat och klart med fyra kvällar av sex.
Man är såklart en idiot av stora mått.
Men nu var det ju som så att konserten jag såg på Tyrol var så oerhört mycket vassare, råare, naknare och helt enkelt bättre än den Lundell man är van vid från sommarens utomhusscener.
Versionen av Inte ett ont ord kommer jag aldrig att glömma.
Hoppas på fler låtar av denna kaliber under dessa kommande spelningar.

Sommarturnén 2006?
Glöm det. Våga vägra.

Sådär, då är seedning klar inför lottningen på fredag.

Så här blir det:

Grupp 1: Tyskland (arrangör), Brasilien (mästare), Italien, Frankrike, Argentina, Spanien, Mexiko, England.
Grupp 2: Australien, Angola, Ghana, Elfenbenskusten, Togo, Tunisien, Ecuador, Paraguay.
Grupp 3: Kroatien, Tjeckien, Holland, Poland, Portugal, Sverige, Schweiz, Ukraina.
Grupp 4: Iran, Japan, Saudiarabien, Sydkorea, Costa Rica, Trinidad-Tobago, USA.
Separat: Serbien-Montenegro.

Utifrån detta är det lätt, och skönt, att konstatera att Sverige i gruppspelet slipper möta lag som Tjeckien, Holland, Kroatien, Portugal och Ukraina.
Faktum är att detta är lag som skrämmer mej mer än t.ex. Frankrike, England, Tyskland och Mexico i första seedningsgruppen.

Min drömlottning ser då ut som följer:

Tyskland
Togo
Sverige
Trinidad-Tobago

Går inte Sverige vidare från en sån här grupp har man heller inte i en åttondel att göra.

Den normalsvåra gruppen kan se ut så här:

England
Tunisien
Sverige
Japan

Detta blir ju knivigare, men är ändå inte alls någon omöjlig uppgift.

En ren mardrömsgrupp vore denna:

Brasilien
Ghana
Sverige
Serbien-Montenegro

Magsår.

Hursomhaver är det som sagt bäddat för fotbollsfest i sommar!!!