Dagis
Idag skall lilla tjejen skolas in på dagis.
Den första av många milstolpar i ett liv som vi för tre år sen aldrig trodde vi skulle få dela.
När jag satt i bilen på väg till jobbet så for det oändligt många tankar genom huvudet.
Beskedet vi fick att jag i princip var steril, känslan av total maktlöshet, det kämpiga första halvåret 2003 då vi gick igenom provrörsbefruktningen med allt vad det innebär av behandlingar och hopp och förtvivlan om vartannat.
Det fantastiska beskedet att "vi" blivit gravida, att vi skulle få ett litet barn, hela graviditeten och sen det där ofattbara ögonblicket när det lilla, lilla huvudet tittar ut och det första skriket.
Det är, och kommer förbli, det största ögonblicket i mitt liv.
Hon kom ut och var alldeles blåslagen i ansiktet och hade tillplattad näsa, och ändå var hon det vackraste jag nånsin sett.
Hon var en fröken nyfiken redan från första dagen och har så förblivit.
Hon var så otroligt efterlängtad att jag ryser när jag tänker tillbaka på de snart 20 månader som gått och att hon till och med hunnit få en lillebror, helt bortom läkarvetenskapens logik.
Störst av allt är kärleken, heter det ju.
Så sant, så sant.
Den stora kärleken skall nu hjäpa den här lilla bestämda damen att ta sina första stora steg ut i vida världen, och det känns i hjärtat.
En blandning av oro, ångest, glädje och stolthet.
En dag var du plötsligt här
efterlängtad och kär
Du kom till oss som en stormvind
och jag fick äntligen krama din goa kind
Nu är det dags att ta klivet ut
du gör det säkert med ditt glädjetjut
För livet är ju det bästa som finns
speciellt när man får leka prinsessa och prins
med en massa nya små vänner
som allihop du snart känner
Sen kommer du hem till mamma, pappa och lillebror
lilla tjej, tänk att du blivit så stor
Pappa älskar dej
Den första av många milstolpar i ett liv som vi för tre år sen aldrig trodde vi skulle få dela.
När jag satt i bilen på väg till jobbet så for det oändligt många tankar genom huvudet.
Beskedet vi fick att jag i princip var steril, känslan av total maktlöshet, det kämpiga första halvåret 2003 då vi gick igenom provrörsbefruktningen med allt vad det innebär av behandlingar och hopp och förtvivlan om vartannat.
Det fantastiska beskedet att "vi" blivit gravida, att vi skulle få ett litet barn, hela graviditeten och sen det där ofattbara ögonblicket när det lilla, lilla huvudet tittar ut och det första skriket.
Det är, och kommer förbli, det största ögonblicket i mitt liv.
Hon kom ut och var alldeles blåslagen i ansiktet och hade tillplattad näsa, och ändå var hon det vackraste jag nånsin sett.
Hon var en fröken nyfiken redan från första dagen och har så förblivit.
Hon var så otroligt efterlängtad att jag ryser när jag tänker tillbaka på de snart 20 månader som gått och att hon till och med hunnit få en lillebror, helt bortom läkarvetenskapens logik.
Störst av allt är kärleken, heter det ju.
Så sant, så sant.
Den stora kärleken skall nu hjäpa den här lilla bestämda damen att ta sina första stora steg ut i vida världen, och det känns i hjärtat.
En blandning av oro, ångest, glädje och stolthet.
En dag var du plötsligt här
efterlängtad och kär
Du kom till oss som en stormvind
och jag fick äntligen krama din goa kind
Nu är det dags att ta klivet ut
du gör det säkert med ditt glädjetjut
För livet är ju det bästa som finns
speciellt när man får leka prinsessa och prins
med en massa nya små vänner
som allihop du snart känner
Sen kommer du hem till mamma, pappa och lillebror
lilla tjej, tänk att du blivit så stor
Pappa älskar dej
Kommentarer
Trackback