Ett blåvitt mörker
Grått trist och helt enkelt ett jäkla skitväder i Göteborg idag, och det känns helt synonymt med känslan att vara blåvitt-supporter en dag som denna.
Ett kompakt mörker.
Det visar sej nu med allt för önskvärd tydlighet att den nya "vår" som blåvitt gått mot, och uppnått, de senaste tre åren efter kvaldramat mot Västa Frölunda i mångt och mycket byggt på ekonomiskt fusk.
Hur denna härva skall sluta och vart botten är nådd för den en gång stolta Kamratföreningen i Göteborg vågar jag inte ens spekulera i.
En sak är dock helt säker:
Det finns inte en snöbolls chans i helvete att detta hade kunnat hända på Roger Gustavssons och Gunnar Larssons tid.
Bägge dessa blåvita grundpelare på 80- och början av 90-talet stod tryggt förankrade i arbetarklassens mentalitet att det är kollektivet som gäller och att man skall göra rätt för sej.
Det kallades sosse-fotboll, och det gav oss framgångar inget annat svenskt lag någonsin varit i närheten av.
När nu kraven från fans och sponsorer legat hårt på klubben att uppnå samma nivå igen så slängdes dessa principer på soptippen, och resultatet vi ser är förödande.
Svarta pengar, pengatvätt och misstag kring artistskatten är inget annat än en katastrof för en klubb vars historia nu kan bli dess fall.
Arbetarnas lag har blivit fifflarnas lag.
Och det gör jävligt ont.
Ett kompakt mörker.
Det visar sej nu med allt för önskvärd tydlighet att den nya "vår" som blåvitt gått mot, och uppnått, de senaste tre åren efter kvaldramat mot Västa Frölunda i mångt och mycket byggt på ekonomiskt fusk.
Hur denna härva skall sluta och vart botten är nådd för den en gång stolta Kamratföreningen i Göteborg vågar jag inte ens spekulera i.
En sak är dock helt säker:
Det finns inte en snöbolls chans i helvete att detta hade kunnat hända på Roger Gustavssons och Gunnar Larssons tid.
Bägge dessa blåvita grundpelare på 80- och början av 90-talet stod tryggt förankrade i arbetarklassens mentalitet att det är kollektivet som gäller och att man skall göra rätt för sej.
Det kallades sosse-fotboll, och det gav oss framgångar inget annat svenskt lag någonsin varit i närheten av.
När nu kraven från fans och sponsorer legat hårt på klubben att uppnå samma nivå igen så slängdes dessa principer på soptippen, och resultatet vi ser är förödande.
Svarta pengar, pengatvätt och misstag kring artistskatten är inget annat än en katastrof för en klubb vars historia nu kan bli dess fall.
Arbetarnas lag har blivit fifflarnas lag.
Och det gör jävligt ont.
Kommentarer
Postat av: tofe
Kunde inte sagt det bättre själv. Och jag är _inte_ IFK-supporter men har alltid tyckt om dess filosofi och alla duktiga och kompetenta ledare/spelare dom fostrat. Dessutom har deras närhet till arbetarrörelsenn alltid varit sympatisk och äkta.
Trackback