Hej, mitt vinterland

Så blev det, lika plötsligt som vanligt, vinter.
I går kväll vid halv sex så föll plötsligt de första tunga snöflingorna mot marken.
Åtminstone blir jag lika fascinerad varje gång över detta naturfenomen som vi kallar den mörka årstiden.
Varför kallas den mörk när det är vitt så långt ögat når?

Jag sover aldrig så gott som när den första snön lagt sej.
Det blir så tyst och nån slags inre frid sprider sej i kroppen.
Jag förnimmar en julefrid man egentligen aldrig hinner uppnå mitt i all stress och jag vill lyssna på The Pouges med Fairytale of New York och dricka mörkt öl och sitta uppkuren i soffan med en filt över benen tillsammans med min älskling och bara vara.

Jag vill att vintern skall få vara vinter i år.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback