DennisC

Första gången jag fick äran att se Henrik Larsson på en fotbollsplan var äran inte så stor.
Vi snackar U21-landskamp på Stadsparksvallen i Jönköping mot Österrike.
Året bör ha varit 1992, på hösten.
Henke imponerade....inte alls.
Han var tunn, spenslig och vägde för lätt i det internationella spelet.
Jag och min farbror var helt överens om att "det kommer inte bli nånting med den där Larsson".
Det har hänt en del sen dess, milt uttryckt.

Efter en till en början svajig utflykt till Feyenoord under en tid då han också blev mer eller mindre mobbad av förbundskapten Tommy Svensson hamnade sen Larsson i Celtic och blev större än störst.
Det sades alltid att skotsa ligan var/är en europeisk KalleAnka-liga där vem som helst kan glänsa.
Tja, må så vara.
Men Henrik Larsson är större än så, vilket har bevisats under två år i Barcelonas stilrena tröja (Barcas tröja anses för fin för att besudlas med reklam, vilket gör den till världens snyggaste matchtröja alla kategorier).

Och så igår, kröningen:
I sin allra sista match som proffsspelare får Henrik Larsson komma in och dominera sista halvtimmen på Stade de France fullständigt.
I en Champions League-final.

Där Ronaldhino kört fast och gör det alldeles för svårt för sej, visar #7 Larsson betydelsen av löpvilja och uppoffrande lagspel.
Vilka oerhörda ytor han skapar för sina lagkamrater!!
Där Ronaldinho höll i bollen en halvsekund för länge levererar Larsson två briljanta passningar och pang-pang är det 2-1 till Barcelona och Larsson är för evigt inskriven i historieböckerna som en av Sveriges absolut största fotbollsspelare nånsin.
En fenomenalt värdig avslutning på proffskarriären!!

Om tre veckor börjar VM.
Grupp B är förvarnade.